ANDRA DAGEN I ENGLAND



Imorse när jag kom ner för trappan mötte Silver mig (som alla andra morgnar, okej detta var andra natten jag sov här men låter lite coolare med "alla andra morgnar") och ville busa direkt. Hon är ingen liten hund så när hon börjar hoppa runt i huset känns det och det är nästan som en liten häst skuttar runt.

När man busat lite lugnar hon sig och ligger så här fint och posar.

Världens gosigaste hund!



Sen lekte vi där inne lite, tittade på Cbeebies som är en "bebisversion" av BBC. Efter lunchen var det middagslur och sen gick vi ut lite och lekte i trädgården. Här är ena kidden, Viktor.

Chillar och dricker lite vatten.



Efter ett tag tog vi barnen och hunden och gick till Englemere Pond en timme. Busade, matade fiskar och träffade en gammal dam med en gammal gammal Irländsk Setter.

Här är en bild från middagen när Lukas (andra kidden) fick efterrätt.



Första kidden, Viktor, äter blåbärsefterrätt med god aptit.



När barnen hade lagt sig placerade jag och min nya partner in crime oss i soffan med huvudet på ena armstödet. Här låg vi ett tag och mös tills jag började frysa och kröp upp i soffan med henne och hade henne som huvudkudde. SÅ mysigt.

Sen åt jag tacosmiddag med Ylva och Alex, man dricker vin här till varje kvällsmål, riktigt mysigt. Satt och pratade och åt i nästan en och en halv timme.

Efter maten drack vi lite te i vardagsrummet och tittade på brittiska TV-program. Efter ett tag fick jag ett ryck och tog med Silver, hunden, ut på en promenad vid ponden igen. Sprang andra hälften tills jag insåg att jag hade gått vilse.. Ja, jag hade gått vilse för Silver ville gå rakt fram men jag bara "nej, nej, vi ska vänster" och då kom vi till början igen.

Det är lite tricky att komma ifrån den cirkeln runt dammen, så jag bara SHIT, Silver, var är vi? Och framförallt, HUR kommer vi ut härifrån? Så jag sa till Silver att jag ville hem och hon tog mig hem. Är så himla trygg med den hunden. Både på grund av rädsla för skogen och andra människor i den men även om jag inte hittar hem, för då vet jag att hon gör det.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0