Pratade med mycket engelsmän, som Migis är sjukt avundsjuk på, och i början fick jag be dem att prata lite långsammare och tydligare så jag kunde förstå. Sen kom man in i det och min accent blev mindre och mindre amerikansk. Kändes konstigt att bräka på när de pratar så nätt och fisförnämt. 

Var på två pubar också, en tacky med typ inget folk alls, och en som var ännu mer tacky men med lite mer folk. Gillade den sista bäst, kanske mest eftersom det var mer folk där. Uteserveringen var stor och mysig, kändes som Tivolis altan! Var dock en himla massa security guards och poliser, så det är nog en bråkig pub. Jag klarade mig undan trubbel i alla fall!

Min första utekväll i England var ganska lugn och mysig, men det var väl lika bra. Nästa helg blir kanske lite rivigare, eller kanske till och med ikväll. Det ryktas om fest igen, men får se om jag orkar. Det är en bit ut denna gången, Wokingham... Måste ta tåg och skit, blö.

Men nu ska jag faktiskt sova middag!